Helg och fodelsedag
Idag fyller min van Kaitlin ar och det ar svart att hitta fina fodelsedagskort har i Danmark, pa engelska, tycker jag. Jag tycker om att skicka kort och skickar nog ovanligt manga julkort och tack-kort till folk om man jamfor med andra i min alder och en del av forklaringen ar kanske att det fortfarande ar lite mer forankrat i den engelska kulturen. Nar jag inte kunde hitta det perfekta kortet till Kaitlin sa bestamde jag mig for att plocka fram fargpennorna och helt enkelt gora mitt eget. Hade jag haft mer tid pa mig, eller hon inte bott i USA, sa hade jag fatt bilderna printade ocksa, och faktiskt skickat dem som ett fysiskt kort, men nu blev det ett fargglatt och uppskattat sms istallet. Pa sa vis visste jag ju att hon fick bilderna precis exakt pa sin fodelsedag ocksa, och det kan vara svart annars nar man skickar kort med posten, speciellt nar de skal sa langt som till USA.
Mina vanner bor sa utspritt i varlden sa vi har manga kalas och fodelsedagsfiranden over Skype faktiskt. Darfor har jag alltid ballonger och annat pynt hemma. Da mots vi pa Skype tillsammans och skalar i Champagne och firar tillsammans. Det ar ett mysigt alternativ nar man inte kan traffas pa riktigt men vill gora mer an att bara ringa eller skicka ett sms.
Efter hemmagjord kebabrulle till middag och jordgubbar till efterratt ar jag nastan reda for att ga och lagga mig kanner jag. Det har varit en intensiv vecka pa jobbet infor vinterferien och eftersom manga tar hela vecka 7 ledigt har sa har vi jobbat pa lite extra for att fortfarande halla oss i fas och det kanns i hela kroppen nu. I helgen ska jag tvatta, packa sommarkladerna och skriva ut ESTA och allt annat infor resan till Los Angeles pa tisdag. Viktigast av allt ar nastan somntabletter och det har jag aldrig kopt i Danmark forut (koper dem vanligtvis i Kanada eller USA) sa det ska bli spannande. Jag tror inte ens att apoketet har oppet pa lordagar (och absolut inte sondagar) sa det far jag kanske klamma in pa mandag. Ibland ar det krangligt att bo i Skandinavien. Lika ofta ar det en riktig lyx saklart med barnomsorg, social trygghet och en val fungerande demokrati. Jag klagar inte... men man kunde ju onska att apoteket hade oppet lite mer...
Nytt pa vag fran England
Med mindre an tva veckor kvar till LA sa bestallde jag nagra nya bocker fran Amazon harom dagen. Det jag saknar mest fran England ar bland annat Amazon och Amazon Prime. Jag avslutade mitt Prime-konto direkt efter att jag mera permanent flyttade till Danmark for det ar bara sloseri med pengar om man inte bor i ett Prime-land, men gor man det sa ar det verkligen perfekt. Var andra manniskor i Danmark koper bocker det forstar jag inte riktigt - i alla fall om man inte vill helt ruinera sig och man hellre laser pa engelska an pa danska... men jag bestaller i alla fall fortfarande mina bocker fran Amazon. Varje manad ungefar bestaller jag 3-5 nya bocker och pa sista tiden har det blivit mycket Osho och liknande. Den har gangen ar det mer blandat.
1. Thrive, av Arianna Huffington, som ar co-founder av Huffington Post. En van till mig skriver for dem och Arianna har sa spannande ideer nar det handlar om ledarskap, somn, meditation och ambitioner sa det ska bli superintressant och inspirerande lasning.
2. Big Magic - Creative Living Beyond Fear, av Elizabeth Gilbert. Jag ar nog en av fa som faktiskt varken last Eat, Pray, Love eller sett filmen... och jag tror inte att det ar nagot jag kommer gora heller, men samma van som skriver at Huffington Post har ocksa lange dromt om att skriva en bok och hennes ide ar sa genialisk att det riktigt kliar i mina fingrar redan. Den ar inte skriven an men jag vet att det skulle kunna bli en sa fantastisk och viktig bok for manga unga kvinnor. Hon har fastnat lite och har mest kort fast i sin egen radsla. Hon fyller ar senare i februari och den har boken handlar just om den kreativa processen och hur man vagar lita pa den, darfor har jag bestallt den till henne som en fodelsedagspresent. Mojligtvis laser jag den sjalv senare, men i sa fall pa min iPad. Jag har kikat pa den pa Arlanda tidigare och omslaget ar annu mer fargsprakande och fint i verkligheten.
3. The Life-Changing Magic of Tidying av Marie Kondo ar nog den bok i samlingen som passar in bast i mitt Amazon-monster. Jag har last otroligt mycket om mindfulness de senaste tva aren och lever egentligen ganska minimalistiskt redan som det ar. Jag har arbetat mycket med att forenkla min vardag, meditation och att tillata mig sjalv mera andrum sedan jag blev utbrand och aven sedan jag larde kanna J battre. Han har kommit med manga av boktipsen som hjalpt mig arbeta mig tillbaka till en mer stressfri vardag. Den har boken var inte ett tips fran honom, men jag skickar den helt sakert vidare till honom om den ar bra. Det var nagon annan som tipsade om den och jag ar alltid oppen for att lara mig mer om sma och stora forandringar som lugnar sjalen.
4. Data & Goliath, av Bruce Schneier far absolut komma med i resvaskan nar jag flyger till USA. Det ar halvt for nordigt noje jag ska lasa den har boken om data privacy och hur myndigheter och stora foretag som Facebook och Instagram samlar och anvander anvandarinformation for att salja och skapa mer malinriktad och segmenterad reklam, men ocksa for jobbets skull. Jag tycker att det ar bade skrammande och spannande pa samma gang och vi har ett fint samarbete med bade Facebook och Instagram plus att jag har en fot i den varlden sjalv, aven utanfor jobbet sa det ar alltid viktigt att vara sa palast som mojligt om hur vi idag inte ar konsumenter nar vi lamnar ut information om vara liv och vanor online, men faktiskt sjalva produkten. Det ar oss sjalva vi later dessa foretag salja vidare. Samma sak har - ar den bra sa lamnar jag kvar den hos J innan jag aker hem, sa att han ocksa far lasa den. Vi har samma smak nar det kommer till bocker och laser ofta samma.
Nu senast var det Revolution av Russell Brand som vi laste tillsammans och vi bada tva alskade den verkligen. Jag har lanat ut min kopia till en van nu, sa skall nog bestalla hem den igen sa att jag har en i bokhyllan. Ofta koper jag tva av bocker jag verkligen gillar, sa kan jag alltid ge bort en kopia till en van om de kommer pa besok och hittar nagot i bokhyllan de vill lana. Det ar sa sallan man far tillbaka bocker man lanat ut och det kanns sa trist att tjata. Da ger jag hellre bort dem i present.
Antligen helg
Den har veckan har verkligen varit en bergochdalbana. Det har varit pressat pa jobbet efter en stor projektlansering som egentligen gick okej veckan innan, men sa uppgraderade vi i princip alla IT-system vi har lagom till mandag och det kunde inte udvikas men kaoset var totalt. En langsiktig losning ar fortfarande inte pa plats och jag hatar nar jobbet blir till en enda lang kamp for att halla nasan over vattenytan snarare an att faktiskt gora ett bra, grundligt jobb som man kan bygga vidare pa och utveckla verksamheten med. Att sta och trampa vatten ar inte min grej. Da var det tur att jag har J som jag kunde gora lite jobb for och min dumma deklaration i England som jag var tvungen att skicka in innan den 31 januari for lite extra spanning i vardagen. Den sag jag inte fram emot att gora men visste ju att jag var mest arg pa mig sjalv for att jag skjutit pa det och nu var ute i vad som kandes som sista minuten.
Deklarera lyckades jag i alla fall gora, mitt i natten efter att jag varit ute och atit sushi med en van som ar inspirerande och riktigt bra motivation. Vi kan motivera varandra da vi bada tva ar ambitiosa och det ar skont. Ibland har man behov av att nagon sparkar igang en istallet for att de ar en bekvamlighetsvan som sager att det ordnar sig. Nej, men det ordnar sig nu om du bara gor det! Och det gjorde jag. Skattearet i England tar slut 6 april och det ar en superdum deadline for mig som egenforetagare men sa ar det och jag far hamta tillbaka den skatten nasta ar istallet helt enkelt. Ibland ar det inte sa roligt att vara vuxen.
I natt blaste det full storm ute och jag hade svart att somna. Varannan timme vaknade jag av regnet och lag och tankte pa precis allt. Jag har fatt reda pa en del forandringar som kommer sker pa jobbet (och har lovat att se forvanad ut nar det blir officielt) och hoppas att det kommer medbringa en hel del positivt for min del som kanske t.o.m gor att jag blir kvar lite langre... samtidigt star jag ju med en fot utanfor och har sa mycket annat pa gang att det kliar i fingrarna ibland och jag bara vill hoppa och satsa. Men timingen ska vara ratt.
Nu ser jag fram emot ny vecka och ny start, helst utan halsont och vad som kandes som starten pa oroninflammation nar jag vaknade i morse. Jag har dragit pa detta sedan innan jul nu och ar sa trott! Nu vill jag bara rakna ner till LA och till J och kunna trana som jag vill. Ar det kaos pa jobbet vill jag i alla fall ha ordning och reda i mitt eget liv.
Grabbarna grus. Tva veckor kvar till reunion i Los Angeles.
Kontroversiellt Sky-paket
I natt lag jag vaken nastan hela natten. Riktigt hela natten ar man ju sallan vaken, aven om det kanns sa men i natt tror jag att det var riktigt nara. Jag hade stallt mitt alarm pa mobilen pa 05.00 for att jag skulle med ett tag till Jylland redan 06.10 och gick och la mig ordentligt tidigt. Redan efter ett par timmar vaknade jag av en marklig mardrom (jag var arg pa en god vans fru, for att hon hade bestallt Sky-paket till TVn utan att radfraga mig... vi hade flyttat ihop i en lagenhet, alla tre, av nagon anledning. Min van blev da rasande pa mig och det blev helskumt allting - konstigaste drom jag haft pa lange!) och jag kunde bara inte somna om! Inte for att jag var sa omskakad av drommen egentligen, men det kandes bara sa obekvamt allting. Nar klockan ringde kl 05 sa var jag redan vaken och lag och svarade pa jobbmail pa mobilen. Var stora chef mailade ocksa for fullt klockan 04 sa jag kande inte att det var nagonting konstigt med det... tills jag insag att han ar pa semester i Thailand - en helt annan tidszon!
I natt hoppas jag pa battre somn, mest for att jag ar sa otroligt trott nu efter natten, den tidiga tagresan genom ett otroligt snoigt Jylland, halvdagsmote med hela deras saljsorganisation och en stor uppgift fran ekonomiavdelningen som jag inte alls hade forvantat mig. Egentligen sover jag aldrig mycket och inte alls 8-9 timmar som vissa manniskor sager att de absolut maste. I snitt sover jag nog mellan 4 och 5 timmar per natt sedan jag flyttade hit (jag sov 2-3 timmar per natt i London) men jag har lovat J att jag ska jobba pa det. Jag har darfor experimenterat lite extra med meditation innan jag gar och lagger mig och att ha telefonen pa Do not disturb. Det hjalper lite i alla fall.
"Du maste lara dig att sova," sa J till mig i hostas. Vi hamtade bilen i garaget klockan 7 for att kora upp i bergen och jag hade redan varit vaken sedan midnatt. "Du maste ova pa det."
Det ar ju lattare sagt an gjort men det ligger som en skavande paminnelse om hur nara jag var total utbrandhet nar jag tog mig ifran mitt forra jobb och hur lang tid det tog for mig att forsta att det finns alternativ till den situation jag hade. Jag vande mig av med allting som var normalt. Jobbet och jobbmailen tog over och jag har fortfarande inte klarat av att ga pa bio igen eller se en hel film pa Netflix. Jag klarar ett avsnitt av Modern Family nu, eller Friends, nagot jag sett forut och inte maste fokusera helt pa. Det blir battre. Jag kan stanga av mer och mer men just under natten ar det svart. Det gar inte att trycka pa paus och jag ar helt och totalt medveten om precis allt, hela natterna. Ofta ar det da jag jobbar at J, vilket han tycker ar helt bakvant och dumt, men det passar med tidszoner och annat. Kanske ar det darfor jag aldrig lyckas riktigt ta tag i det...
I Ribe i sodra Danmark, finns det en fin gard, dit man kan komma och bo, laga mat och meditera. Laila, som ager garden ar kanske jordens snallaste och mest harmoniska manniska och haller pa att bygga en koja, ett riktigt tree house, uppe i ett trad for just meditation och har sagt att jag och J garna far komma och bo dar i sommar. Det vet jag inte om vi faktiskt har tid med som det ser ut nu, men det ar ironiskt egentligen... att vi inte har tid till en paus och en gard dar man arbetar med stress och att motverka och behandla utbrandhet. Detta trots att vi bada tva har liknande erfarenheter och vet hur viktigt det ar. Det ar som att saga att man inte har tid att ma bra. Vad ska man annars med all tid till, kan man ju undra... men pa nagot satt ar man i alla fall for upptagen.
LA calling
Det ar sa gratt och trist ute och har i Danmark sa snoar det da och da, men det regnar bort lika snabbt igen och jag raknar ner dagarna till vinterferien i vecka 7. Det ar Danmarks motsvarighet till sportlovet och jag bokade flyg till Los Angeles haromdagen. Det blir lika hektiskt som vanligt da jag aven planerar att klamma in nagra dagar i Vancouver men det gor ingenting. Jag ar van. Pa kontoret skojar dem om att jag reser i fler timmar an jag hinner stanna (och tycker att det ar markligt med en lang weekend i t.ex Vancouver) men ska man bara resa nar man har god tid pa sig till allt sa far man ju knappt komma ivag alls!
Det enda jag ar lite nervos for ar hur tight jag kan boka flygen. Hur lang tid pa LAX maste jag ha efter att jag landat nar jag reser fran Vancouver, for att hinna byta? Det ar inte en flygplats jag har mycket erfarenhet av, i alla fall inte nar det kommer till byten.
Val framme i LA vantar i alla fall mina sma killar som spelade J's son i atta ar (jag har lovat Legoland som jag gissar blir snappet lattare an Disneyland med tva 10-aringar) och deras riktiga mamma och pappa. Jag fick tips fran Alison Sweeney, som spelade deras mamma pa TV i samma atta ar, att inte ge dem for mycket socker. Av J fick jag minimal hjalp. Han ar bara nervos over hur det ska ga att halla koll pa dem, stackarn. Han ar van vid att arbeta med en i taget... och dem ar lite snabbare nu.
Mitt basta tips for att undvika jetlag ar att valja tid pa dygnet for flygavgangen val och att ta somntabletter. Nar jag lyfter fran London sa tar jag somntabletter och sover de forsta atta timmarna. Pa sa satt lurar jag kroppen att det ar morgon och slipper jetlag. Nar jag flyger tillbaka till Europa sa flyger jag sa sent pa kvallen jag bara kan, helst vid midnatt och sover hela vagen. Da landar jag pa morgonen och ar utvilad som vanligt. Jag ar expert vid det har laget. Mitt rekord ar 48 timmar i Vancouver innan jag vande igen och klarade mig helt utan jetlag dar med. Jag gick faktiskt direkt fran flygplatsen till jobbet nar jag kom hem.
Halsfluss
Over julen hade jag halsfluss och var mattligt road. Med halstabletter och Advil gick det ganska okej dock och jag var i alla fall lattad over att jag ju var ledig i alla fall och inte behovde ta extra sjukdagar pa jobbet. Det kandes som okej timing och jag vilade mycket hemma hos mamma. Lagom tills det var dags att flyga hem igen och ga till jobbet dagen efter sa kandes halsen mera okej igen. Nar jag landade pa Kastrup, ett par timmar forsenad pga snon, var det problem med tagen och granskontroller och jag onskade mig bara en sak dar klockan 01 pa natten - ett varmt bad. Jag har problem med tva diskar i ryggen och det kommer latt nerver i klam sa tanken pa ytterligare restid, ens in till Kopenhamn gick bara inte. Istallet ringde jag till Marriott ute vid flygplatsen och bokade rum dar. Dem skickade en taxi och killen i receptionen stod redo med en flaska bubbelbad nar jag checkade in. Min chef pa jobbet tyckte att jag kunde ta nasta dag pa mig att komma igang igen och sa att jag inte behovde stressa med att komma in till kontoret. Pa sa vis fick jag ytterligare en dag pa mig att bli av med den dar onda halsen...
Sa jag blev skitsur nar den helt plotsligt kom tillbaka for ett par dagar sedan. Det ar inte lite ont i halsen jag har heller utan det gor verkligen sa ont sa jag vill inte svalja, vill inte prata, vill inte ata... igar kande jag hur jag blev febrig och yr mitt i en fyra timmar lang traning i nya bokningssystem och CRM-system och jag orkade verkligen inte mer. Som tur ar sa ar det inte nya system for mig som arbetat med dem hos andra kunder uppe i norra Danmark och aven pa Kanal 5 och Mix Megapol i Sverige sa jag smog ut och gick hem och la mig redan vid 15-tiden igar.
Vid 01.38 vaknade jag med iskalla fotter och hander och visste nastan inte var jag var langre. Det ar nar man ar sjuk som man med en gang onskar att man bodde hemma hos mamma! Jag roade mig med att maila fram och tillbaka med J's sekreterare istallet, framst om bade hans och min fodelsedag, och somnade tillslut om. Klockan 5 i morse ringde klockan eftersom jag skulle med ett tag till Horsens och ett halvdagsmote vi har dar pa tidningen. Min chef hade mailat och sagt att jag bara skulle stanna hemma om jag fortfarande var sjuk sa det gjorde jag.
Sjukdag, it is. Det har snoat hela natten och jag glomde helt att ata frokost, lunch och middag i gar sa idag ar jag i alla fall hungrig men orkar inte riktigt ga ivag till affaren. Istallet blir det nog bara en sovdag och lite fix med J's fodelsedagspresent.
Min viktigaste resa 2015
Kopenhamn, Island, New York, Seattle, Vancouver, Toronto, Düsseldorf, Koln.
Vissa minuter ar langre an andra. Vissa ogonblick drojer sig kvar i timmar, i veckor och i manader. Vissa moten bar man med sig i hjartat, intensivt och varmt, for alltid.
Medan stangsel satts upp nere i Kopenhamn, vart fina, magiska Kopenhamn dar J charmade sig in pa Tivoli och solen aldrig ville ga ner, sa koper jag nya flygbiljetter till Koln, Tyskland for att aterigen fa krama om var Nujeen som stod fangslad bakom den stangda Ungerska gransen for ett par manader sedan med drommen om sakerhet i hjartat. Jag och J har statt tillsammans pa toppen av hela varlden, vattenfall, morgonkaffe och soluppgang 9 timmar bort fran min egen tidszon. Jag har fatt vykort, bocker och vackra brev fran Indien, Irland, Trinidad & Tobago, Bulgarien och USA i ar. Karlek finns overallt och anda vill nagon att vi ska lasa in den bakom landsgranser.
Kobane i Syrien skulle sa garna bli till Tyskland. Till sjukvard, skola och drommen om att studera fysik och att overleva morgondagen. Nujeen blev intervjuad av BBC och ABC News dar hon satt fast bakom landsgransen i sin rullstol, den dar dagen i september 2015. Hon berattar att hon inte ar radd och att havet var sa vackert. Det var forsta gangen... forsta gangen hon sag vatten sa stort att det aldrig tar slut, akte tag och bat och allt det som jag tar for givet. Senare, pa en liten tysk lunchrestaurang grater hennes aldre syster nar vagorna fran batarna i Rhein paminner om resan i gummibaten da hon hade ansvaret. Dar det varit hennes fel om allting gick fel. Nujeen minns det som en saltig dusch i morkret.
Nujeen berattar for reportrarna att hon vill till rymden. Hon vill halsa pa en alien, och drottningen av England. Hon sager att varlden ar vacker och att livet ar ett aventyr. Hon har sett sa manga platser hon aldrig sett forut.
Nujeen talar felfri engelska och jag skrattar sa att jag nastan grater nar hon forklarar for reportrarna varfor... 16-ariga Nujeen har aldrig fatt ga i skolan pa grund av sin rullstol. Hon har aldrig tidigare lamnat sitt hem pa femte vaningen i familjens lagenhetshus, men varje dag pa TV har Vara Basta Ars EJ DiMera lart henne engelska. Min fina J har gett Nujeen sin engelska och jag ringer till J, sager att nu har du gjort nagot viktigt, cubbie. Kanske det viktigaste av allt. Sa blev varlden ytterligare lite mindre.
Resan genom Europa for att hitta Nujeen och hennes syskon gick lekande latt for mig med Europeiskt pass och tur nog att vara fodd pa den har sidan om stangda granser aven om jag inte tror de var sa imponerade over min tyska pa kommunhuset i München...
Nujeen, med lungor och hjarta, fingrar och tar, radsla och karlek sager att medelhavet skrammer henne inte, men att det ar med sorg hon tanker pa hur det slutade for hennes favoritkaraktar pa TV, for hennes badboy som ett tomtebloss i morkret tillslut sprakat och brunnit klart. Det ordnar vi, tanker J.
Fran Los Angeles med karlek. Fran Los Angeles med hopp och liv, nar ingen langre tror att ljuset kommer tillbaka igen. For att Nujeen vagade alska honom och Sami.
Sa lever han igen, var EJ och Nujeen fick en hel familj av alla dem som alskar honom. TV-karaktaren som distraherade henne fran bomberna nar de foll, lever igen.
Jag flog fran Kopenhamn till Düsseldorf, med J's halsning i bagaget och tillsammans med hennes syster som kort rullstolen over strander, taggtrad och sten, som hade ansvaret, som tankte nu dor vi, som var sa radd att hon skakade, valjer vi en ny rullstol. Vi gar ihop, sa manga fran jordens alla olika horn och koper Nujeens nya rullstol i Koln. Vi bjuder pa glass och kebabrulle och Nujeen vill bara ha en kram. Hon skrattar och kan for forsta gangen kora sin egen rullstol som har bra hjul och ar i ratt storlek for henne. Den vager 11kg istallet for 32 och hennes syster kan inte sluta le. "Hej da, nu rullar jag i vag pa upptacksfard," sager Nujeen och vinkar. Vi vinkar tillbaka och har for karlek och omtanke kopt sjalvstandighet till en 16-aring som for forsta gangen ser varlden, den varld jag tar for givet, och alskar den. Allt ar fint. Allt betyder nagonting. Ingenting tas for givet.
Solen gar ner over tradtopparna langs floden Rhein och allting glittrar som guld i slutet av oktober, en timme utanfor Koln. Nujeen visar J dalar, berg och tyska hostlov pa FaceTime pa min mobil. Fran Wesseling, Tyskand till New York med karlek. Allt ar vackert.
Varlden ar liten.
"This is the most important thing you have ever done."
Radsla kan inte stangas in bakom landsgranser, och inte heller karlek.
Pa fredag fyller du 17 ar, Nujeen och om nagra veckor nar jag reser tillbaka, kramas vi igen. Jag har hort att din tyska ar tusen ganger battre an min och jag vet att du kommer ge tillbaka sa otroligt mycket fint till varlden.
Hela inslaget pa HBO's Last Week Tonight, med John Oliver, om Nujeen och andra manniskor pa flykt i varlden just nu:
Ny lagenhet i Odense, Danmark
Ah vad jag langtar tillbaka till min nya lagenhet i Odense. Mitt i flyttstoket har jag och en kollega gett oss ivag till Sydjylland och Tyskland namligen och bade igar natt och i natt sa sover jag pa samma hotell i Horsens som jag sov pa den natten det offentliggjordes att Alison Sweeney hade slutat jobba pa Days. Det lag mycket bakom beslutet att inte avsloja forran flera manader senare att aven J hade sagt upp sig men jag visste ju om det all along och det var en sa kanslomassig tid att det pirrade i hela magen nar jag kom hit igen. Jag var trott efter en hel dag i bilen igar men satt uppe och pratade med J och jag sa till honom att jag ar precis lika stolt over honom idag som jag var den natten. Stora forandringar ar skrammande och det fanns manga viljor vid sidan av, anda gjorde han det som var bast for honom och hans halsa och det ar jag sa glad for idag.
Jag forstar honom kanske lite extra val da jag genomfort ungefar exakt samma forandringar, av samma anledning, samtidigt. Vi har en tendens att gora saker parallelt med varandra.
Min stora forandring blev att hitta en egen bostad i Danmark. Det ar forsta gangen jag bor helt sjalv, har alltid delat med vanner eller flatmates i England, och det ar aven forsta gangen jag har lagenhet i Danmark. Jag har under tre ars tid rest fram och tillbaka mellan England och Danmark nastan varje vecka, sa jag kande mig ganska val forberedd men verkligheten ar att det finns massor att lara sig nar man ska hitta boende i ett nytt land. Man ska ta reda pa hur skattesystemet fungerar, hur bostadsmarknaden ar och ge sig in i djungeln av forsakringar och pensionssparande. Nu har jag pension i tre olika lander pa sex olika konton... och jag ar 26 ar gammal. Man ska ju gora tillvaron lite extra spannande.
Den 1 augusti hade jag inflyttning i lagenheten i centrala Odense. Da satt jag pa en bar i New York och at ostron och drack Champagne med en av TV-varldens mest erfarna dialogforfattare och pratade om hur man skriver TV och utvecklar karaktarer sa nycklarna fick vanta. Nar jag kom tillbaka till Europa veckan efter sa motte jag min hyresvard vid lagenheten och fick nycklar och en sista guidad tur av hennes 6-ariga son. Jag gick till Kvickly (Konsum) och kande mig egentligen ganska vilsen den dar torsdagskvallen (jet lagged var jag ocksa, men bara lite tack vare somnpiller pa flyget hem). Jag kopte en diskborste, toalettpapper och tval till kok och badrum och satt sedan pa det helt tomma vardagsrumsgolvet och var lite i chocktillstand tror jag. Det var svart att forsta att det nu var dags.
IKEA helt sjalv ar inte det lattaste heller. Hemma i London har jag vanner som hjalper till, men i Odense ar allting nytt och jag far gora mycket mer sjalv. Jag ar sjalvstandig och har ingenting emot att pyssla pa helt sjalv, men som sagt, IKEA ar lite svart - speciellt utan bil. Jag har ju alla moblerna kvar i London sa allting ska kopas nytt. Efter en hel dag pa IKEA hade jag i alla fall inhandlat och bestallt hemkorning av soffa, sang och en bokhylla. Resten far jag fylla pa nar jag hittar precis det jag vill ha.
Man fastnar i en inredningsbubbla nar man flyttar och har i Danmark ar det kanske extra mycket sa. Allt har handlar om inredning. Dem ar helt galna i det och timmar gar at till inspiration pa Pinterest och Etsy - som for ovrigt ar en av mina favoriter pa natet till det mesta, speciellt presenter nar nagon fyller ar for du kan nastan garantera att du hittar nagonting riktigt unikt och personligt.
Min tillfalliga sang, som det ska pa ben pa sa fort jag har nagon som kan hjalpa mig att lyfta den. Den ska ocksa ur hornet och in mitt i rummet.
Lagenheten ar fortfarande valdigt tom, det saknas kuddar i soffan, en matta och mitt soffbord som kommer att besta av tva bankar i recycled wood/genbrugstræ som jag kommer stalla tillsammans till ett bord... Koksbord och stolar saknas ocksa men det fungerar for jag ater valdigt sallan hemma aven om tanken ar att jag borde bli battre pa det nu. Planen ar att lara mig sjalv ata frukost aven pa veckodagar och det kan handa att jag mutar mig sjalv med en ny kaffemaskin for att det ska ske. Vi far se.
Lagenheten som jag lanat over sommaren under de veckor jag jobbat pa kontoret i Danmark ska jag nu lamna tillbaka over helgen och med ett tight schema som mitt ar det ett helt pussel att fa ihop. Ett tag var jag inne pa att bestalla stadning fran en stadfirma men sen borjade jag flytta mina saker fran lanelagenheten till min lagenhet har jag smastadat hela tiden och nu ar det bara smasaker i koket kvar samt badrummet sa det stadar jag ur i morgon kvall nar jag kommer hem fran Grindsted. Mojligtvis kor min kollega mig till Kolding sa tar jag taget darifran, gar hem och byter om till bekvama klader och stadar det sista.
Sen till ett av de storta besluten - vem ska jag ha som internetleverantor?!
En dag kvar
Sista kvallen i Danmark narmar sig, for i morgon ar det USA som galler. Ah vad jag sett fram emot att atervanda till New York och oj vad det lyckades komma plotsligt anda. Sommaren har rusat forbi, kanske mest for att det har varit hostvader hela tiden och for att jag inte varit ledig mer an en langhelg. Sahar dags forra aret packade jag infor Boston, och ikvall ska jag packa det sista infor New York... sedan borjar allt om igen och jag ska packa ihop lagenheten och flytta, sen ska jag till Kanada och tillbaka till USA och Los Angeles. Tur att jag ar van vid att flyga och fara.
Med over 200 resdagar per ar har jag lart mig att packa latt och jag vet att mina vanner kommer skratta at hur liten min vaska ar men att slapa pa tungt bagage nar man reser ar sa overskattat. Det ar klart att jag ska shoppa nar jag val ar pa plats i NY men da koper jag hellre en extra vaska dar och checkar in pa vagen tillbaka. Plattang och sant dar koordinerar vi. En av oss tar med plattang, en annan tar med harspray osv. Det finns ingen anledning till att vi alla har samma saker med oss. Det brukar vara smartast. Lattast ar det for Ebony som kommer med taget fran Washington istallet for internationellt flyg.
Nu slanger jag i mig det sista av min mycket sena lunch, svarar pa nagra sista jobbmail och filar pa mitt out of office-svar som jag inte far glomma att aktivera. Ikvall ska jag tvatta nagra extra saker (och hoppas att de hinner torka, kanske anvander jag tumlaren), stryka, packa handbagaget och gora Spotifylista till flygresan. Jag tanker absolut inte fundera over hur dyr dollarn ar just nu for da blir jag ledsen.
Tre bocker far folja med, kanske tva om jag inte orkar slapa pa en extra; Revolution av Russell Brand, Being In Love av Osho och This Changes Everything av Naomi Klein. Boken fran Osho har jag redan last men jag har alltid nagonting fran Osho med mig nar jag reser sa det far bli en favorit i repris.
Vaderapparnas vaderapp
Firar att jag ar ledig i morgon (och jag gar nog inte in pa mandag heller...) med min favorityoghurt till lunch. Ja alltsa det later kanske inte sa festligt men jag skulle kunna ata Skyr med paron och banansmak istallet for glass. Anledningen till att jag inte ater den oftare trots att det ar som att komma till yoghurthimlen ar for att trots hojt proteininnehall sa balanserar det tyvarr inte riktigt ut det faktum att allting med banansmak (och paron med for den delen) har lite val mycket socker. Trist men sant. Men som sagt, nu firar jag ju att det ar helg! YOLO liksom...
Nu sitter min mamma och min bror pa planet fran Arlanda till Kopenhamn och jag har redan varnat dem om att Odense bjuder pa sitt favoritvader - storm. Det blaser nastan konstant har men dem bor ju i Uppsala och det blaser ju faktiskt jamt dar ocksa. Ystad ar val den enda staden dar det blaser mer, typ.
Nar J var i Puerto Rico sist och filmade sa plockade deras crew plotsligt bort kameror och all utrustning och talade om att det kommer att regna om fem minuter. Han forstod inte hur de kunde veta precis nar men dem hade ratt hela tiden och visste hela tiden nar regnet skulle sluta och tillslut visade dem honom att det var mobilappen Dark Sky som var sa specifik och J visade sedan mig appen. Nu ar vi ungefar lika vaderbesatta bada tva. Vadret blir riktigt beroendeframkallande nar man kan se vad som hander minut for minut och det ar toppen nar man ska planera nagonting viktigt.
Och viktiga saker har vi definitivt pa agendan. Min bror (han ar 20) har bestamt att han tanker absolut inte satta sin fot i Danmark utan att aka till Legoland. Vem ar for gammal for Lego? INGEN, sa det ar bara att inratta sig i leden och halla med om att det ar en utmarkt idé.
Just nu ser det ut som att lordag blir den basta dagen rent vadermassigt for Legoformade pommes och bergochdalbanor. Nar jag sager "basta" menar jag att det bara ar milt vintervader och storm snarare an orkan. Ganska liten risk for sno och absolut ingen risk for sol eller sommarvarme. Yr.no, slang dig i vaggen!
Mamma har med sig mina gummistovlar som jag hade staende hemma hos henne ocksa sa nu ar jag fullt rustad for resten av sommaren.
Sluten cirkel
I natt blev det en sadan dar tokig natt nar jag fastnar i fel tidszon. Jag somnade strax innan 23 men vaknade vid halv 4 och var dum nog att ta ett telefonsamtal fran Washington. En hel timme pratade vi och efter det gick det bara inte att somna om. Som tur ar ar jag expert pa att overleva och jobba pa nastan ingen somn alls sa jag kan nog skutta mig igenom den har dagen som vanligt men jag vet ju att det ar tokigt. Jag har som hemlaxa fran J att verkligen jobba pa min somn och jag har sovit mer pa sista tiden. Detta med att pyssla med saker mitt i natten for att fa saker gjort i fel varldsdel blir latt en vana for mig och pa sommaren nar det blir ljust sa tidigt har sa ar det annu lattare.
Idag ar det molnigt och svalt och det riktigt kanns att luften laddats ur ordentligt efter det rejala oskovadret vi hade tidigare. Jag har nog aldrig upplevt nagot liknande faktiskt forutom i Miami eller New York men da varar det ofta bara i 10 minuter. Denna aska holl i sig i flera timmar och flyttade sig inte. Jag haller fortfarande tummarna for att lite av varmen ska atervanda lagom tills mamma och min lillebror kommer pa besok dock. Ikvall ska jag tvatta och stada en extra omgang sa att det inte blir stressigt pa onsdag. Jag har bett mamma ta med lite olika klader och saker som jag haft hemma hos henne och det ska bli spannande att se vad hon fatt med sig. Det kanns ju nastan lite som julafton igen nar man far tillabaka saker man inte sett pa lange!
Nu pa morgonen har jag precis bara hunnit fa min ESTA-ansokan gjord for att fa intrade till USA och fastan det inte kostar nagra stora summor ($14) sa kanns det anda onodigt nar jag gjorde exakt samma dag just idag for ett ar sedan. Intradet galler dock antingen i tva ar, eller sa lange som ditt pass ar giltigt och jag fick nytt pass i december och maste da alltsa ansoka pa nytt. Jag muttrade mig igneom hela ansokan och jag minns inte att man tidigare behovt uppge namn pa foraldrar osv? Det kanske ar nytt... eller sa har jag bara daligt minne. Lite komiskt ar det i alla fall att det ar precis pa dagen ett ar sedan jag gjorde det sist som sagt och da skulle jag flyga exakt samma datum som i ar, bade till USA och tillbaka igen. Det har verkligen blivit tradition!
I min lagenhet i London, precis innan avfard forra aret! Bara ett par dagar innan jag traffade J for forsta gangen <3
Da hade vi ingen aning om vilket otroligt aventyr som vantade.
Morgonspring i benen
Klockan 8 i morse var det perfekt spring-vader tyckte min kropp och det var nastan tomt nere vid an trots att det ar ett sa pass populart stalle att ga, springa och cykla. Jag trodde nog att fler skulle tanka sig mig, namligen att det ar bast att passa pa medan temperaturen fortfarande ligger kring 20 snarare an 30. Ett lyxigt "problem" att ha tycker jag nu nar det var sa lojligt kallt i juni.
6km i morgonsolen blev det och jag var sa redo for en kall dusch nar jag kom hem igen! Det ar bra blandning mellan sol och skugga dar nere vid vattnet men trots det och att det var tidigt sa blev det anda valdigt varmt tillslut.
Det ar sa otroligt fint och gront dar nere vid an just nu och jag kommer sakna att ha den sa nara nar jag flyttar. Pa torsdag kommer min mamma och en av mina broder och halsar pa. De ska bo med mig en hel vecka och jag hoppas verkligen att vadret haller i sig.
Nu har jag precis atit tva nastan perfekta kokta agg, naturell yoghurt med jordgubbar och mango till frukost och ska strax ga ut och handla. Jag far hoppas att jag inte smalter pa vagen.
Fixat och fixat!
I morse hande det. Jag fick allting bokat och klart infor New York-resan och det var inte en sekund for tidigt. Resten av morgonen har jag mest gatt omkring och myst over att jag inte behover fundera pa det dar mer. Nu kan jag bara njuta av en av mina favoritstader i varlden med nagra av mina allra basta vanner. En av kvallarna ska vi till John Oliver och halsa pa. Det ska bli grymt roligt. Han ar en fantastisk komiker men som ocksa har ett samhallsfokus som ar intressant och tankevackande. En av mina vanner i NY ar god van med en av mannen som skriver hans tv-serie och jag alskar smart och vass humor. Dem anvander sig ocksa av Twitter pa ett smart satt och jag ser fram emot att traffa dem allihop.
Igar skrev jag pa mitt nya hyreskontrakt pa nya lagenheten och det ar sa skont att kunna svara att allting ar ordnat nu nar folk fragar. Det ar aven skont for min egen mentala halsa saklart. Nu ser jag fram emot att flytta in och riktigt hitta hem pa ett av de tre gym som ligger runt hornet. Jag far ga och halsa pa helt enkelt, se var jag trivs bast. Nu kanner jag mig riktigt inspirerad och tankte att jag kor en klassiker ikvall, jag gar ut till IKEA och ater middag dar. Kottbullar, kottbullar, ge mig mera kottbullar...
Framsteg
Ah vad mycket lite solsken kan gora for humoret - och ett inspirerande samtal om ett coolt framtidsprojekt ocksa for den delen. Snart kommer nagonting som jag tror riktigt mycket pa och J ringde mig igar och bad mig vara med pa ett horn. Ett grymt nytt aventyr kommer det att bli och jag gick och klurade pa "hemlaxan" han gav mig hela dagen. Jag hade en visning igar, pa en taklagenhet nere vid hamnen som ar sa sot, sa jag tog en promenad i kvallsolen och pausade en stund i parken vid stationen med en av Oshos bocker om karlek. Solen varmer forfarande riktigt ordentligt vid 5 och det blommar och doftar sa fantastiskt dar nere. Jag har manga tankar och ideer men ingenting klockrent an sa jag far klura vidare.
Jag skickade i alla fall ett sms till J nar visningen var over, for ingen ar lika mycket cheerleader som han ar nar det kommer till saker jag gor for min egen skull. Nu vill jag helst bara skriva kontrakt med en gang, men riktigt sa snabbt kommer det inte ga, det vet jag. Men koket ar helt nytt och storre an jag trodde och vardagsrummet ar fantastiskt med takbjalkar och fina, stora fonster. Jag har varit ganska omotiverad den har veckan och egentligen tagit en paus fran lagenhetsletandet men sa fick jag ett email om visning och tankte pa hur skont det skulle vara att ha allt boende planerat och klart infor New York.
Mannen som bor i lagenheten idag med sin lilla son var sa trevlig att jag stannade och tog en cider med honom pa balkongen. Hans son fyller fem ar pa sondag och han berattade att han hade kopt ett hus pa landet for att sonen onskade sig en hona i fodelsedagspresent. Fantastiskt ju! Klart ungen ska ha en hona eller tva och kanske t.o.m en get. Det paminde mig om min egen mamma som flyttade fran vart hus pa landet, med sjotomt och brygga, in till stan for att bo granne med tagstationen nar jag borjade gymnasiet och skulle pendla till skolan. Foraldrar alltsa... vilka hjaltar dem ar. Min mamma ar riktigt duktig pa perspektiv, hon valjer sina krig med oss barn och har alltid gjort. Det gor att vi alla vet att vi aldrig behover dolja nagot utan att kanna att hon ar kompis forst och mamma sen - hon ar absolut mamma forst men vi har pratat oppet om saker. Det har aldrig funnits regler hemma som vi inte fick vara med att diskutera. Nagra hons har vi aldrig velat ha i alla fall, men hade vi onskat oss nagra sa hade mamma nog i alla fall overvagt det om vi haft goda nog argument.
Att det ar helg hjalper ocksa humoret lite. Jag ska ta en promenad, kika lite pa merchandise design at J, handla mat och haller sig regnet borta en stund till kanske satta mig ute i parken for att lasa lite. Nasta vecka skulle jag ha akt till Sverige en vanda men med ett viktigt mote i vagen sa far jag gora det nagon annan gang. Det tillsammans med det faktum att jag vaknade med halsont ar det enda som star ivagen for full pott i humor idag. Mycket som jag oroat mig for pa sista tiden ser ut att falla pa plats nu.
Frukost i solen.
Vatten
Jakten pa nagonting som smakar lika gott som Loka Paron fortsatter. Jag ar helt galen i Loka Paron. Besatt. Helt och hallet beroende. Nar jag ar i Sverige sa dricker jag knappt nagonting annat. Det ska vara vanligt vatten da kanske, pa gymmet... men annars dricker jag inte mjolk, inte juice, inte lask - bara Loka med paronsmak. Finns den inte kan jag tanka mig Ramlosa Mango, eller Loka citron om jag maste.
Smaksatt vatten ar i allmanhet ganska ovanligt i England och det ar svart att fa tag i kolsyrat vatten med nagon annan smak an citron. Om vattnet inte ar kolsyrat ar det lattare men det vander sig lite i magen pa mig nar jag tanker pa stilla vatten som smakar lite jordgubb eller kiwi... Det har med kolsyrat vatten som smakar milkshake, kladdkaka och hallon-lakrits det ar helt och hallet unikt for Sverige, tro mig. Bade i England och i Danmark skulle jag vilja pasta att cola ar det som folk dricker mest (som ar alkoholfritt dvs.) och i Danmark ar det alltid Coke Zero som folk ber om. Jag har aldrig varit ett fan av lask och smakade det inte forran riktigt sent och da var det mest sliskigt och sott. Aret innan jag flyttade ner till London nar jag fortfarande jobbade pa Procter & Gamble i Newcastle sa bodde jag i en lagenhet med otroligt daligt kranvatten. Det var sa renat i just det omradet och smakade mycket kemikalier. Da larde jag mig sjalv att dricka Diet coke. Forst kunde jag bara dricka den med Lime i men sedan sa vande jag mig vid den vanliga ocksa. Nu ar det ganska manga ar sedan och jag har inte druckit cola pa sa lange igen att jag inte kan fa i mig det.
Har i Danmark finns Loka paron inte alls. Daremot hittade jag en Egenkilde Fruits Pære harom dagen och tankte att det kan ju inte vara allt for langt ifran... men det var ganska precis som en Loka Crush med paronsmak och alldeles for sott med for lite kolsyra. Sedan dess har jag gett upp det dar med paron lite och testade en Ramlosa med flader (hyldeblomst) och lime. Den var god... men igen, smakade lite for sott. Det var for mycket flader och for lite lime tror jag. Med den erfarenheten i bagaget sa kopte jag en Egekilde Lime och Mynta idag. Den smakade absolut frascht i jamforelse med de andra och jag kommer nog att kopa den igen i sommar. Men lika god som Loka Paron nar man ar torstig? Nej.
Igar var det ju Sveriges nationaldag. Jag firade inte pa nagot speciellt satt och man kan debattera fram och tillbaka om politiska situationen eller hur stolt eller inte stolt man far och ska vara over kulturen osv men om det finns nagonting man i Sverige ska vara tacksam for sa ar det tillgangen till rent och gott vatten, och nu menar jag inte i flaska med kolsyra och paronsmak utan det vatten som kommer ur kranen. Du kan fylla badkaret med rent vatten om och om igen, du kan vattna med det i tradgarden och dricka det utan att fundera en sekund over om det ska ta slut eller inte. Pa manga platser pa jorden ar det inte alls sa och jag tror att vi har i Skandinavien glommer bort vilken otrolig lyx det ar.
DigDeep ar en av de manga organisationer som arbetar for manniskans ratt till rent vatten - i hela varlden, var man an bor och lever. For att fira Sveriges nationaldag lite sadar i efterskott, dagen efter, sa skanker jag pengar till dem och deras projekt.
