Feeling so much better in this frame of mind...
...Cos I've been sick thinking over all the difficult timesSov i Torshälla natten mellan tisdag och onsdag. Vi lagade mat och spenderade mina pengar... sen åt vi förstås... På onsdagen kunde vi välja mellan att åka pulka med Tilde eller att skrota in still stan för att snacka skit och äta vegetarisk toast med kalkon på Sylvia. Det blev det senare alternativet. Tvivlar i och för sig inte på att pulkaåkande hade blivit minst lika roligt.
Det beslutades, nästan enhälligt i alla fall, att det inte blir något Rommé för Glada Gänget i år heller. Vi pallar inte helt enkelt och vi har inte ens anmält oss. Vi är smarta och har inte anmält oss till någon aktivitet överhuvudtaget och det hela lär ju sluta med att vi joinar Stina på T-Box'en. Vad fan det nu är. Annars fick man ju ta med sig "vovven" på långpromenad också om man ville. Inte sin hund, utan "vovven". Suck.
Hand in hand they leave Heathrow, no one saying a word. They don’t need words becuase all of them would have the same thing to say, “I’ve missed you”, and the words hang in the air like an unfallen spring rain. They can’t be heard and they can’t be seen but they can all feel the words and the message and even though they weren’t apart for long they all know that the second they were reuntited they woved to never be parted again.
In a messy London house the four of them celebrated the new year and as all colours of the rainbow exploded in the starry sky before raining down on them like glitter they wished each other a happy new year and giggled as they hugged each other close like so many times before loving the fact that this wasn’t the last time they’d hold each other and love each other. This was the past, the present and future, all in one single moment. A year turning in to the next and a friendship never ending.
Har ätit Jelly Beans hela natten nu så nu kommer jag inte kunna sova än på många timmar och jag kna mirakulöst sms:a igen så en viss belgisk kompis har sms:at hela kvällen... svarar lite sporadiskt sådär. Det är mest various members av McFly som hälsar saker till varandra. Ja vi har rätt rejält med fantasi på forumet. Vi är smått sjuka i huvudet allihop. Som Lostprophets fansen säger, finns inga helt normala McFly fans, alla är lite galna.
Har glömt mitt smink, eller i alla fall delar av det hemma på Emfan's byrå... i hallen. Har också glömt min mobil-laddare på hennes byrå i hennes rum. Det nya byrån som det finns en exakt likadan hemma hos hennes pappa också. Så nu vet du det Em. Vore jättebra om jag kunde få det där när vi ses i morrn... bio var det ja! Hade jag glömt... ehe... eller vaddå... SLINGVAR!
Move down to me, slip into you
Spökena i Ärla var tack och lov inte i maskopi med den lokala yxmördaren och pizzabagaren höll sig på sin ovanvåning och Glada Kanske tar vi varandra lite förgivet ibland. Vad vet jag, men jag älskar er allihopa. Även om Em och Erika hatar mig så älskar jag dom. Jag älskar choklad också. Vad jag fösöker säga är att jag skulle kunna spendera 24 timmar om dygnet året om med er och aldrig tröttna. Om John Tucker hade varit med med sin äckel-perv-gubbe-röst så hade jag fått hets och tagit självmord, eller i alla fall cuttat lite efter ett par månader eller så men annars så...
Finns det andra människor som känner mig så väl? Jag tror fan inte det. Jag har aldrig varit mig själv lika mycket förut.... någonsin. Jag tror ni känner 100% av mig och det tror jag ni är ensamma om. Vi är så otroligt olika allihopa och ändå känns det ofta som att vi är en och samma person. Vi flyter ut och ihop och blandas och det blir salt, sött, ljust mörkt, glatt och argt... och jag älskar vår kladdiga smet som är vi.
Tänkte jag skulle se reprisen av Melodifestivalen i dag men insåg att vi missade den i morse när vi återigen dregglade oss igenom the Wonderland Tour 2005 på dvd. Jag kom på att vi borde se Pelle Svanslös hemma hos Casha nästa helg.
Erika och Millur har ätit isglass hela helgen och jag har aldrig sett så mycket färglatt förtäras av Millur förut i hela mitt liv. Var fascinerande. 24 fcuking isglassar. I like it, 'cause I know I want it. *göteborska*
Hoppas Landenberg har det bra i Sälen men After Ski utan att ha åkt skidor är ju fan fusk. Skynda dig tillbaka!
Känns rätt perfekt med lov och i bilen hem från Millur idag så kom jag på att vi nu är inne på vår tredje perfekta vecka. Först hände det där... sen veckan efter njöt vi helt enkelt av det där plus andra patetiska försök till återupprepningar som det skrattats gott åt och nu är det lov! Glada Gänget har helt enkelt haft snart en hel månad av skadeglad perfektion. Nu känner jag mig nästan elak... naah, det gör jag inte alls.
"Mamma.. får jag läsa din bögporr?" - Erika
Japp, visst får du det. Borde lämna in den som world lit. till Kersti. Skulle hon gilla. Undra vem hon skulle vilja spela när hon, Mona, Pauline och Perrthi återspelar hela grejen i lärarrummet? Hon skulle nog vilja vara Dougie tror jag.
Igår kväll skvallrade Casha och Emfan i blåa klänningar. Oskar hade blivit mäkta avundsjuk.
Come and sing it with me...
1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn't make sense.
NO CHEATING!
How are you feeling today?
Fun Fun Fun
How do your friends see you?
With a Little Help From My Friends
Will you get married?
The Ballad Of Paul K
What is your best friend's theme song?
Good Song
What is the story of your life?
Brown Eyed Girl
What was high school like?
She Falls Asleep
How can you get ahead in life?
To Win My Love
What is the best thing about your friends?
Met This Girl
What is tonight going to be like?
Loser Kid
What is in store for the remainder of this weekend?
Room On The Third Floor
What song describes you?
Sorry’s Not Good Enough
To describe your grandparents?
She Moves In Her Own Way
How is your life going?
Air Hostess
What song will they play at your funeral?
With Or Without You
How does the world see you?
Saturday Night
Will you have a happy life?
Hark the Herald Angels Sings
What do your friends really think of you?
5 Colours In Her Hair
Do people secretly lust after you?
Nowhere Warm
How can I make myself happy?
Tangled Up In Me
What should you do with your life?
Life Got Cold
Will you ever have children?
Build Me Up Buttercup
"Lied through his teeth about Lohan!"
Tror att jag har blivit extra obsessed på senaste tiden. Vet inte var jag ska ta vägen men lyssnar man på McFly’s texter och ser på dem som artister och glömmer bort sina löjliga fördomar om att de är ett töntigt boyband (”We're boys and we’re in a band…” – Harry) så inser vem som helst att grabbarna har talang och det de gör är bra. Sen kan ju inte alla ha samma musiksmak förstås men de har schills om något de här britterna.
I juni i år kommer det nytt material (alla singlar från senaste albumet är inte släppta än mind you) och sen i juli kommer helt nytt album. Killarnas fjärde. Mycket har hänt sedan Room on the Third Floor kom men samtidigt låter Motion in the Ocean ganska precis likadant som RottF… Gamla goa, glada McFly är tillbaka. Är otroligt nyfiken på hur nästa album kommer låta men är säker på att det kommer vara precis lika underbart bra som MitO och de två föregångarna.
Landenberg och jag converted a viewer i söndags när Glada Ganster Gänget campade at my house. Medan Emfaan och Ärikaf sexchattade med Love som inte var Love tittade vi andra på McFly’s The Wonderland Tour DVD och Casha var sedan tvungen att erkänna att hon numera är McFly-frälst. Går i och för sig inte att inte bli det efter att ha sett den där live-DVD:n men ändå. Känns bra och ingen kan påstå att de inte är brill live, our dear McFly boys.
Take That på ztv... Håller med Harry, så jävla bra är dom inte och de var inte bra heller.
Vår pjäs på engelskan kommer ju äga. Det kan säkert Millur intyga. Hon har ju sett förberedelserna och det otroligt intensiva förarbetet. Dagens lugnt skönaste kommentar kommer från Oskar (som jag under dagens engelsklektion lyckades kalla för Tom minst tre gånger…han och Tom Fletcher har ju inte ens samma hårfärg längre these days. Vad vill jag?) som utbrister, ”Jag älskar att skvallra i gul klänning!”
Innan engelskan skulle jag gå till Pressbyrån för att köpa ny Evian-flaska, eftersom korken på den andra gått sönder. Jag och Millur hade redan tittat på Home Buy (Hemköp) tidigare på morgonen så jag släpade iväg henne till Pressbyrån och har de ”min” flaska? Nej! Jag nöjer mig med den mindre, traditionella typen och tänker att jag får köpa den andra på Centralen i Stockholm (då vet man att man bor i ett tragiskt litet land när man måste åka till huvudstaden för att köpa vatten på flaska) och pallrar mig tillbaka till skolan.
På vägen tillbaka… eller det kanske var på vägen till Pressbyrån, vad vet jag, lyckades jag och Millur få syn på ett blåbär i vuxenförpackning (a.k.a anställd på Home Buy). Grymt ägande.
På engelskan får Kill-Kim och Love typ hets, med lite hjälp av Oskar och lyckas hitta på någon slags lek med min nyinköpta vattenflaska och det hela slutar med att jag inte ens får med mig flaskan hem igen. Ibland undrar man vad fan man håller på med tillsammans med precis alla i sin omgivning.
Undra vad som hade hänt om man gått i en annan, lite mindre dryg och fullständigt galen klass…? Jag hade nog varit deprimerad som fan och lets face it, jag hade aldrig fått lära känna helt otroligt schääääna personer som Allan och Slingvar…
Idag är jag rätt glad och nöjd vilket betyder att jag ska bjuda på något alldeles extra fint från Youtube. Det blir en Popworld-intervju från hösten 2005.
Harry, generad fungerar alltid.
Ibland tror man att man ska dö av välbehag
Den nionde februari är och kommer från och med i år förbli den bästa dagen på hela året och ska firas å det största!
Jag har skrattat mer i dag igår än vad jag gjort sammanlagt i hela mitt liv fram till nu och jag har skrattat mycket ska ni veta!
Fram till den nionde februari 2007 trodde jag att jag visste vad patetisk betydde... jag hade fel. Det vet jag nu. Ordet har fått en helt ny definition...
Långsamt har situationen trappats upp och nu tror jag inte att det går att göra den mer perfekt.
A world of our own
Allting känns lite lättare nu. Som om jag kan lägga all den tid, kraft och energi som gick åt till att ha ångest på att faktiskt må bra istället. Krascha kommer vi göra igen men vi får nog lära oss att ta vara på tiden i mellan fallen.
Vi har haft en så otrolig tur. Vi har varandra och jag vet att jag i alla fall inte skulle vara någonting alls utan er och kanske är jag inte det heller men vi äger vår värld och så länge den är vår och ingen annans, inte ens the examiners, kommer det förbli så.
Jag har funderat på det här med att vi inte vet hur och när vi fann varandra och kanske är det ett tecken på att vi aldrig kommer tappa varandra heller? Vår historia har ingen början och kommer inte heller ha något slut.
Vi är evigheten och för alltid.