Jo det ar faktiskt sa att man upplever dem har i ovriga Europa ocksa. Annars tanker man nog pa kulturkrockar som nagot som mest intraffar pa andra sidan jorden men - kanske lite mindre valdsamma - sadana intraffar har i England ocksa. Det ar stora och sma ogonblick som man ofta inte ens tanker pa sadar forran efterat. Det ar nar man kommer in till narmaste vardcentral med getingstick och skoterskan i receptionen forvirrat inte forstar vad du gor dar om du inte forst ansokt om att bli patient och blivit accepterad. Det ar nar det finns tre tomma bankar vid strandpromenaden och framlingen anda satter sig pa samma bank som du.
Det ar nar bussen ar tom och det anda satter sig nagon pa satet bredvid. Det ar nar kassorskan i mataffaren packar dina pasar at dig - och dessutom tycker att varje plastkasse ar full efter 3 varor.
Det ar nar man bestallt en pastaratt pa restaurang och servitoren fragar om du vill ha "chips on the side?" Det ar nar sopbilen bara tar soppasar som ar svarta sopsackar. Det ar nar man forvantas kasta batterier i hushallssoporna och regeringen lanserar en kampanj for att forsoka fa den vuxna populationen att ata fem gronsaker och frukter varje dag.
Det ar nar plast ar ett material som ingen an kommit pa hur man atervinner.
Och det ar definitivt nar Emmas foraldrar ar pa besok, och det var de varit den har helgen. Emmas mamma ar bade engelsk hemmafru och kristen. Bada ljusar fran vad jag ar, sa fastan hon ar sockersot och supersnall sa marks det att vi kommer fran olika varldar. Nar Emmas foraldrar ar har sa ar det afternoon tea time - all the time. Det spelar ingen roll vad som gors, vad som skall goras, om man sitter eller star... tekopparna flyger fram och det ar socker och honung, mjolk och smakakor. Sen ska det torkas och dammas, stadas och kastas.
"What is this?! I'm going to throw it out!" hojtade hon fran diskbanken igar. Det dar ar min disktrasa, sa jag. Det ar en Wettex-duk. Nej, nej tyckte hon. Jo, jo tyckte jag - jag forklarade att man torkar diskbanken med den, att man skoljer ur den och later den torka, byter ut den nar det behovs. Hon tyckte att det har man en disksvamp till. Samma sak foljde sedan med diskborsten, den skulle kastas den med tyckte hon - onodigt nar man har en disksvamp. Och varfor hade vi inga diskhandskar?
Diska kan man tydligen gora pa en miljon fel satt.
Sen gick vi vidare till hur jag sover daligt p.g.a mardrommar. Jag har haft dem sedan jag var i 14-arsaldern och ar ganska van, men hon tyckte jag skulle forsoka se nagon som kunde prata med mina inre, och yttre andar och ta reda pa vad det var for fel pa min energi. Jag tackade for tipset (man ar inte oartig bara for att man ar svensk - och har wettex-duk istallet for svamp) och sa att det ar nog okej, plus att jag sov faktiskt ganska bra i gar natt. Det tror jag det, utbrast hon. "For vi bad for dig!"
Kulturkrock... eller kanske svensk ateistkrock. Hur som helst ar England ett land dar man ofta hamnar i situationer dar man far le, nicka och saga tack, tack.
Nu sitter jag och tittar pa regnet och den tjocka sondagstrafiken utanfor med Radio 1 och Huw Stephens som sallskap. C ar missing in action, som vanligt pa sondagar och jag har en fika inplanerad uppe pa campus med Hiroko men funderar pa om jag ska ga upp till Asda och kopa mat innan det... men vill jag ut i regnet?
