Sista helgen i Sverige for den har gangen. Tyvarr har jag lyckats bli smaforkyld, dock var jag smart den har gangen och borjade ata Ipren redan nar jag forst kande att oronen borjade gora ont sa nagon oroninflammation har jag inte behovt genomlida som tur ar. Istallet har jag legat utslagen i soffan med feber, snuva och halsont. Lugnt och tyst har jag haft det i alla fall for ingen annan ar ju hemma om dagarna och jag lyckades smitta hunden, sa han har legat med snuva i soffan han med. Jag hoppas att jag nu kan fa det har ur systemet innan det ar dags for hemresa pa onsdag, for det ar aldrig roligt att flyga nar man ar sjuk. Haller tummarna!

I morgon blir det en tur till Uppsala for att ata middag med min bror, och ryktet sager att aven min pappa tanker dyka upp. Det tror jag pa nar jag ser det. Blir en bonus i sa fall, for det ar ingenting jag tanker rakna med som sagt. Pappor, i alla fall min, har en tendens att saga eller foresla nagot och sen ar det liksom redan gjort i nagot parallelt universum. Man behover alltsa inte genomfora vad det nu var ocksa.

Sen pa mandag och tisdag maste jag ju faktiskt packa, hitta fram passet, tagkort, oysterkort och alla andra kort man inte overlever utan och jag har skrivit 10 (minst) paminnelser till mig sjalv att jag inte far glomma laddaren till datorn och mobilen den har gangen. Jag glommer ju alltid atminstonde en av dem vart jag an aker! Det har nastan blivit som en tradition vid det har laget!

Hur som helst, med eller utan forkylning ar ar jag i alla fall valdigt taggad! Antligen dags att aka hem och sova i min egen sang!

Excited Marianne (Amanda Bynes) i helt brillianta Easy A, som jag sag pa bio tre ganger forra hosten.

Ungefar sahar glad ar jag over att det ar dags att aka hem till London igen, aven om Sverigesemester varit mysigt det med saklart, men enough is enough!