Klockan 20.25 ikvall flyger jag och Maja till Stockholm. 10 dagar hemma hos mamma, med tva fodelsedagar och aterseende av barndomsvanner. Sadant ar nyttigt har jag hort. Forst ska jag ta mig igenom en (laskig) Comparative Legal Systems tutorial och forsoka att inte fundera sa mycket pa att modulen dragit ett streck genom all min tyska jag pastatt att jag inte forstar alla dessa ar - mina stackars frustrerade tyskalarare. Min stackars pappa.

I morse flyttade min tillfalliga roomie, Sandra ut igen. Hipp och happt blev det da vi inte trodde hennes flygbiljett var bokad till i morse utan till pa tisdag. Surprise-flyg ar forhoppningsvis lika bra som planerade sadana dock.

Vissa saker blir inte alls som man tankt sig (har sitter jag och bloggar, nar jag borde skriva ett draft till ett essay answer, "including legal issues and legal sources" pfft) och andra saker hinner man inte tanka innan de sitter dar, i hjartat, i magen, i benen och i fingertopparna. Tom Fletcher som gar forbi, gatan fram, solglasogon i mulet Manchester, Giovanna som plostligt star lutad mot dorren pa toaletten, ilska man inte visste fanns och skrattet som bubblar upp nar det inte spelar nagon roll langre.

For vissa dagar gor det inte det. Vissa dagar finns vi anda. Ibland andas jag, och ibland andas du.

Ibland maste jag stanna upp och blinka bort tarar och chock. Ibland forstar jag inte hur nara du kan vara, hur du kan passa pa morker och fara, nar du ar sa langt borta. Det ar varma 12 grader i varlden idag.

I'll walk you home safe, from the dark.