Att vara fel ar svart. Snon faller, pa tvaren, skar genom mossa, vantar och kappa och himlen ar svart och marken ar vit. Allting slar och attackerar fran ovantad vinkel. Tillslut ar bara rakt fram tryggt. Titta inte upp, se dig inte om, bara andas och fortsatt frammat. Nagonstans finns en kant, tanker jag. Nagot att falla over. Att ha fel, ar latt. Men att vara fel, ar varre. Att vrida och vanda, kanske ut och in, kanske upp och ner, kanske slita sonder allt som syns och finns, det hjalper inte.

Det ar latt att vara sarad i sangen. Dar allting har en definition och granser. I sangen ar varlden 120 cm bred. Den har ett tak som vilar latt pa tankar och ord, kuddar som inte gar nagonstans nar tararna blir for manga. Ibland luktar till och med sangen ratt. Ibland drommer jag att den aldrig mer ska bli varm igen, men sa kryper du upp for min hoft och rygg och varme jag bara lanar drar mig ur nattsvart jord, grus och blodig asfalt. Den ar alltid min, min att lana, men jag glommer ibland. Tvivlar ocksa.

Men du gar ju ingenstans. Och jag maste aldrig bevisa nagot for dig. Jag maste aldrig forsvara den jag ar. Jag stannar i sangen, lamnar den bara for att hamta ett par till sockor, senare for en varm dusch och balanserar forsiktigt pa trottoarkanten hela vagen till campus for ett par timmar i vart Law library tillsammans med Emma och fransman i basker och med blackhorn. Tillbaka i sangen, med kalla makaroner och halsont. Tankarna gar runt, runt, och magen vrider sig i oro for de kommande veckorna. Det som gar langsamt gar aldrig tillrackligt fort, och det som rusar forbi hinner jag aldrig ikapp. Jag ar radd, men intalar mig sjalv att det gar.

Snart knyter sig december, och med det, aret, kring handleden pa forra aret, forra vintern och forra cirkeln. Det blir en lank, en kedja och vi borjar om men sitter fast, det gar att i morkret och under juleljus folja kedjan bakat men framfor oss finns bara det vi redan visste. Jag hoppas pa ett tryggare ar, med mer varme och mindre osakerhet.

Jag onskar mig fler av dina ord, och mer av dina hander i mina.

Jag har last i forvag och arbetat mig igenom Technical assault och Battery samt Defences - for att jag behover vara helt och hallet in control de kommande veckorna. Jag vet att kapitlet efter detta kommer vara det jag fasat for, det jag inte riktigt kan hantera, och tvingar mig sjalv att springa i forvag sa att jag kan vara helt medveten om vad det ar jag kommer tvingas lyssna pa i lectures och tutorials. C haller i handen, det vet jag, haller fingrar och axlar och lungor och hjartan - haller varlden och livet pa plats.

Ser fram emot att fa tillbaka min Tort-inlamning da jag ar mycket nyfiken pa min prestation och hoppas saklart att jag ska vara nojd med mig sjalv och min insats. Kan dock handa att jag inte far veta forran efter jul. I ovrigt maste jag nu ta tag i min Comparative Legal Systems-uppsats och kanner mig inspirerad efter de senaste timmarna i biblioteket.

Upp tidigt i morgon ar planen sa fastan jag spenderat storsta delen av idag at att sova, sa ska jag ga och lagga mig. Skont att bli av med ytterligare en dag - for i morgon ar det ju en helt ny.