Samma stund som man slutar tro på just det, det eviga i någonting, bara något, är man förlorad. Du kan alltid vara öppen för mer, men glöm aldrig det du har. Det barnsligaste som finns är att växa ifrån någonting. Det som är värdefullt för mig nu kommer alltid att vara det, men med varje år som går samlar jag på mig nya skatter.

Ingenting kan för alltid vara detsamma men vi kan alltid ta steget frammåt, steget in i det nya, tillsammans.

Varje gång jag hör att det är fel så verkar det ännu mer rätt för mig. För varje sanning jag matas med sväljer jag en lögn.  To the sound of love. Min sanning, min verklighet, min värld... är mycket vackrare än den trånga, fördomsfulla värld där allting måste kritiseras och kompliceras. Ingenting får vara som det är. Alltid ska man vara paranoid och bitter över något.

Ständigt är det någonting som är fel.

Världen är precis lika vacker som du gör den och du måste inte blunda för det som måste förbättras bara för att du ser alla anledningar att le.

Även det enkla är djupt och komplicerat och det som värmer en från insidan och ut, ska aldrig underskattas.

Det är mitt för alltid.

~*~

144 dagar kvar.