I don't believe in Romeo's and heroes anymore
Saker kan verkligen aldrig vara som man vill att de ska vara. Efteråt ser man alltid tillbaka och undrar varför man ens försökte... Det känns som att hälften av det som gör att man kliver upp ur sängen varje morgon faktiskt bara är löjliga fantasier. Vissa saker är för bra för att vara sanna och vissa saker är inte sanna. Att jag aldrig lär mig. Jag slappnade av och titta vad som hände. Allt rasar... jag var inte nöjd, det är jag aldrig men jag klagade inte. Jag vill klaga nu men kan inte göra det för då erkänner jag för mig själv hur fel allt blivit. Misstagen lägger sig på hög och kommer en dag kväva mig. Jag blundar istället och låtsas som ingenting. Jag låtsas att allt kommer ordna sig av sig själv och snart har jag gjort samma misstag ytterligare en gång. Jag försökte fortsätta, försökte hoppas... livet svek mig igen.
My life got cold
It happened many years ago
When summer slipped away
Jag har alltid trott att man skapar sitt eget öde. Jag har aldrig trott på att man kan sitta och vänta på sitt liv, på sin plats i världen. Jag trodde inte att det var förbestämt vad jag ska åstadkomma här i världen men kanske är det så i alla fall. Kanske ska man inte ta sig loss... kanske ska man inte skapa sig ett liv man trivs med... nej man ska nog acceptera det man fått och låta världens vindar visa vägen. Vad jag vill... vad jag tror mig behöva det är inte viktigt. Det är nog rent av idioti.
And long ago I lost my soul
To some forgotten dream
But, how was I supposed to know
It wasn't what it seemed
I don't believe in Romeo's and heroes anymore
Jag trodde jag hade en vilja men jag vet bättre nu. Att förvänta sig, hoppas och tro är det värsta man kan göra. Man ska stanna i sin tunnel.... inte se sig om... Hon gav upp. Hon slutade leva sitt liv och nöjde sig med att leva. Det är dags för mig att göra detsamma. Acceptera vad som händer och sluta tänka och fundera så mycket. Sluta undra... sluta vilja... sluta jaga. Jag är vad jag var och vad jag föddes till... framtiden finns inte förrän den är nuet och då är det försent.
We sink as we swim
The ice is wearing thin
We're running out of time
Mitt hela liv har jag varit mycket bra på att klammra mig fast men jag ska glömma det nu. Jag ska ge upp och släppa taget. Jag trodde jag kunde påverka utgången men allt man får är straff. Det var inte meningen. Var aldrig tänkt att bli så. Jag har blundat för det alldeles för länge. Mitt liv är inte något jag skapar, det är något jag uthärdar tills det är över... och inte ens när den dagen ska komma kan jag påverka. Vilket skämt.
When summer slipped away...
Tycker att James ska komma hem igen och tala om för mig att jag har fel... men det gör han inte. Han kommer inte hem. Inte än. Känns bra att han ordnar sitt i alla fall. Han har en hel del att förklara för Shelly innan saker kan bli som de var igen, det förstår jag också, men samtidigt känns det lönlöst. Hon kommer inte förstå i alla fall. Hon kommer bli sur. Skrika, gapa, gråta, sparka och slå. Hon kommer ställa ultimatum och hitta på nya regler... ibland förstår jag inte hur han orkar. Är det här kärlek så vill jag nog inte uppleva det.
And long ago I lost my soul
To some forgotten dream
I don't believe in Romeo's and heroes anymore
Jag vet att jag måste ta mig vidare... framåt, men jag kan inte. Det går verkligen inte. Jag önskar saker vore annorlunda. Jag är inte rädd längre, bara orolig. Jag oroar mig massor these days. Hata Holden btw. Man kan inte vrida tillbaka tiden... fan också. Inget av det som skulle vara finns längre... om det någonsin fanns. Finns jag? Jag tror jag fanns en gång... men nu vet jag inte längre.
My life got cold
When summer slipped away
And long ago I lost my soul
To some forgotten dream
I don't believe in Romeo's and heroes anymore
I guess I'm stuck in this mad world
På begäran av Ida ska jag här svara på följande 50 frågor om mig själv.
1. Tre namn jag lyssnar till:
- Malin, Mail och The Stylist
2. Någonting jag tycker om med mig själv:
- Varken blyg eller tyst
3. Någonting jag inte tycker om med mig själv:
- Ältar en hel del
4. Detta är jag rädd för:
- Att tv:n en dag ska sluta fungera
5. Tre saker jag vill ha varje dag:
- Tv:n, mobilen och Popgiirlz
6. Tre saker jag absolut inte kan göra:
- Prata tyska, laga mat, palla med människor som alltid börjar sina meningar på samma sätt...
7. Detta tycker jag om att göra:
- Sova (den håller jag med om Ida), reta James, titta på tv
8. Detta vill jag göra just nu:
- Åka till England, äta popcorn, sova
9. Bästa känslan:
- När jag klarat något jag inte trodde jag skulle klara
10. Värsta känslan:
- När jag tvingas till något
11. Följande egenskaper ser jag gärna att min partner har:
- Humor nog att orka med mig
12. Är du kär just nu:
- Nej, det kan jag inte påstå
13. Jag vill gifta mig:
- Någon dag, antar jag
14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör:
- Få mitt IB-diplom (!!), flytta från Sverige, äga Pauline
15. Min käraste ägodel:
- Tv:n, datorn eller mobilen... det blir svårt att välja alltså...
16. Något jag vill ha i present:
- England-resa
17. Detta har jag på mig just nu:
- Röd-vita Converse, svarta jeans, röd-vit tröja, svart kofta
18. Favoritplagg:
- Oj, svårt! Vet inte
19. Favoritdjur:
- Hund
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest:
- Pop (Eh... MCFLY!)
21. Tre av mina favoritlåtar för tillfället:
- "Star Girl" - McFly, "Hey Kid" - Matt Willis, "Closer" - Joshua Radin
22. Skola - roligaste/tråkigaste ämne:
- Roligaste; Engelska Tråkigaste; Theory of Knowledge
23. Stjärntecken:
- Stenbock
24. En bok jag gillar:
- Catcher In The Rye är fan bra jämfört med de andra vi läst
25. En film jag gillar:
- Pirates of the Caribbean 1 (och 2)
26. TV-program jag gillar:
- NCIS, ER, GA, Dark Angel, WaT, Tredje Skiftet, Footballers' Wives, Las Vegas, DH, Gilmore Girls, OTH
27. Favoritdoft:
- Torquay :)
28. Detta äter jag gärna:
- Choklad, popcorn, Gräddglass med maränger och Lemoncurd
29. Dricker helst:
- Fanta eller Sprite
30. Favoritgodis:
- Choklad
31. Hit vill jag gärna åka på semester:
- USA, England, Malta
32. Färg på mina ögon:
- Blå
33. Min längd:
- 173 enligt mig och 177 enligt matteläraren
34. Jag tror på:
- Min egen förmåga att skapa mitt eget öde
35. Jag spelar:
- The Sims 2
36. Person jag beundrar:
- Pauley, så himla grym!
37. Så här bor jag:
- Alldeles för långt från skolan
38. Antal döda krukväxter i hemmet:
- Har inga krukväxter, bara döda. Personer alltså...
39. Det här tänder jag på:
- Haha, detta är en fråga för mig det, nej men det finns ju en accent som är hetare än alla andra...
40. Det här gör mig avtänd:
- Rökare och snusare (håller med Ida här)
41. Favoritfärg:
- Blå
42. Favoritcitat:
- "Americans have different ways of saying things. They say "elevator", we say "lift"... they say "President", we say "stupid psychopathic git."
43. En hemlighet jag vet:
- Har inga hemligheter *lie*
44. Bästa present jag fått:
- Min tv är rätt nice
45. Senast köpta skiva:
- Now 64
46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är:
- Tycker om mina blå ögon
47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende är:
- Är för lång!
48. Udda förmåga/egenskap:
- "Udda"?! Jag är preeeeecis som alla andra damn it!
49. Om jag vore ett djur skulle jag vara:
- Självmordsbenägen, vem vill vara ett djur liksom?
50. Två personer jag vill ska göra detta test
Facjak och Em
Walk me down your broken line
Lyssnar på Sclub7’s ”Bring It All Back”. Fattar ni vad svårt det är att vara deppig och djup när man lyssnar på den? Ungefär som att gråta när en clown är närvarande eller säga nej till ett ballongdjur!
Helgen har varit galen och idag är det den 4 september och John Wells dag. Firandet skulle ha varit riktigt festligt och trevligt om det inte var så att tv3 bestämt sig för att ha ihjäl Kate Todd i NCIS idag igen… ja och den där galningen Steve Irwin, krokodiljägaren ni vet… Tre tysta minuter gånger två fixar inte jag så det sket jag i helt enkelt.
Klämde tummen i dörren till C-huset idag efter Historielektionen (”Hur va historien?” *mörk creepy röst* - Linus) och när jag insåg att Kerstis main goal i livet måste vara att se till att jag får så lite sömn som möjligt funderade jag seriöst över om en klämd tumme kan vara anledning nog till att stanna hemma i morgon men har sedan dess skrotat den idén.
(Kanske ska påpeka att ”Bring It All Back” tog slut för en stund sedan… märks det eller?)
Själv får jag inte betalt för någonting just nu. Snarare tvärt om. Är det bara jag som anser att vi borde få betalt i timmen när vi studerar? Jag menar samhället får ju tillbaka det senare genom att vi blir högavlönade (inte så högavlönade som de som sitter hemma och är ”sjukskrivna”/”arbetssökande” men ändå) och tvingas då betala skyhög skatt så att Göran kan visa usla tv-program på SVT och skära ner på vård och skola… oj, förlåt glömde att han ska skicka utrikesministrar och andra på semester också… men inte för långt bort, nej usch och fy, tänk om de lyckas lära sig lite geografi?
Borde sova nu men jag ska plugga svenska och efter det ska jag äntligen sova. Får i och för sig ”sovmorgon” i morgon, ända till klockan sju. Det värsta är bara att jag vet vad som kommer hända när jag väl somnar. Jag kommer att drömma samma sak som jag drömt varje natt i nästan en vecka nu, nämligen att vi är tillbaka i London och plötsligt rasar allt omkring oss… bara mörker och damm överallt. Det går inte att andas och jag vet att antingen kommer jag eller Susanne och James aldrig mer återfinnas. Hur det faktiskt slutar har jag aldrig upplevt… vi får väl se om jag lyckas komma så långt utan att vakna i natt. Jag vet inte vad drömmen kan betyda eller vad som gör att jag drömmer samma sak om och om igen men jag har provat att ”skriva igenom den” för att bli av med den men det har inte fungerat än. En Lemon version av den kanske kommer läggas upp på fanfiction.net sen… om jag kan modifiera den så att den passar in under någon kategori. Den liknar vad jag gjort för att reda ut vad vi faktiskt var med om i London, nämligen ”See It Through Her Eyes” för dem som läser mina fics… drömmen alltså.
Apropå fanfiction måste jag, på allmän begäran uppdatera Through Troubled Nights. Ska även se till att slutföra See It Through Her Eyes… tänk om man bara hade tiden? Då skulle jag också lägga upp en och annan PotC fic samt någon OuatiM fic…
Jag skulle skriva, resa, se och uppleva… just nu finns det bara tid för att lära… lära saker jag aldrig kommer använda någonsin mer. Om det är detta som menas med ”Lära för livet” så inser jag att mitt liv kommer vara väldigt platt, formlöst och intetsägande… och kommer inte innehålla några som helst satsradningar (I wish!).
Kanske kände John Wells samma sak när han var 17? Tror inte det men är så fallet så är det ju en liten tröst i alla fall… för jag menar titta på honom idag? Eller Bellisario… jag slår vad om att han gick IB och nu när han har chansen så tar han ut sina förtryckta känslor genom att placera kulor i pannan på sina favoritkaraktärer… på samma sätt som jag placerat ett armeringsjärn i axeln på James i min TW fic? Han hade inte en tanke på att placera den där i kulan i stortån på Kate och jag kan avslöja att det finns en ganska god anledning till att jag inte placerade det där armeringsjärnet i stortån på James… hur smärtsamt hade det varit och hur stor chans är det att han inte överlever det liksom?
Nej, som ett äkta IB barn leker jag med min miniräknare under längre bussturer (tillsammans med mina kompisar), övar engelska synonymer i matkön, äger minst en slips, har telefonen på ljudlös under lektioner, diskuterar den politiska situationen i Vitryssland på tåget hem, sover 3 timmar per natt (Ida och Josefin, you’re in for a treat) och förtrycker min ilska tills jag får chansen att leka gud… låta vissa dö och andra leva…
Så går det när man tappar bort sig själv, om så bara för ett ögonblick, som sakta flyter förbi som en evighets evighet och inte längre vet om man står eller ligger… det spelar ingen roll för allt du vet är att du måste framåt… vad du känner under tiden spelar ingen roll.
I was losing myself to somebody else
Väggar som rasar, vatten som dränker, damm som kväver, blod som fryser… steg som tystnar. Tankarna finns inte mer… jag är tom. Tömd av det som skulle vara livet, eller åtminstone dess början.
Ingenting finns i oändlighet, allting tar slut… inga känslor kan återanvändas. Älska tills du inte kan mer, längta tills ditt hjärta blöder och du glömmer, sakna tills tårarna tar slut och ligger som pärlor av glas kring dina fötter…
The clouds in your eyes
Down your face they pour
Won't you be the new one burn to shine
I take the blue ones every time
Walk me down your broken line