Har ett sadant trassel av tankar i huvudet och svidande ont i magen nar jag later mig sjalv borja dra i allting. Det ar en blandning av precis allt och ingenting - ska jag aka till Sverige en stund i augusti, hur gar det for min bror, varfor har jag sa ont i magen nu igen, var ar du, hinner jag bli frisk fran min forkylning till pa onsdag?

Efter tre dagar med oroninflammation verkar i alla fall den smartan ha lugnat ner sig lite, men resten av forkylningen biter sig kvar och det blir inte battre av att det ar 30 grader varmt. Inte ens pa natterna blir det svalare langre. Pa onsdag vill jag som sagt i alla fall ma battre - jag som verkligen sett fram emot mitt BPI (som star for The British Recorded Music Industry) Legal Seminar med tema 'Sampling Disputes – Indies & Injunctions'! Fokus kommer som jag forstatt ligga pa mindre och medium sized indie companies vilket ska bli jatteintressant, om jag nu orkar ta mig dit! Det ar chefen pa Lee & Thompson som haller i seminariet, och det ar verkligen inte varje dag man far chansen att lyssna pa honom - det ar en av de storsta music and media firms.

For att pigga upp mig sjalv lite igen sa tittar jag igenom bilderna fran det svenska midsommarfirandet i Hyde Park fran i lordags. Jag hade Sandra och Emma med mig och sen sprang vi aven in i andra svenskar vi kanner! Jattetrevligt och vadret var helt perfekt. Frammat kvallen var vi sakert ett tusental i alla fall som hade svensk picnick tillsammans!

Midsommar 2011, Hyde Park, London

Manga tror kanske att London bara ar gratt och bullrigt, men det finns sa manga sidor av denna stad. Idag, midsommarafton vill jag visa er mitt London, namligen south west. Det ar jattefint midsommarvader har idag, med sol och bla himmel men nagot firande har vi inte forran i morgon, i Hyde Park.

Jag hoppas ju i alla fall. Jag kan inte hjalpa det. Hur hart verkligheten an slar, hur hogt fallet an ar sa star jag dar pa kanten, med dig i ena handen och hjartat i den andra. Jag ar ju redo att hoppa, falla, ga sonder pa botten om det ar det som kravs. Jag kan lova mig om och om igen att det inte ar vart det men sa kommer ropet och jag minns ingenting. Jag minns inte mig, minns inte var jag skulle eller var jag var. Allt jag vet ar att om du ska ner i morkret sa maste jag med.

Val dar sa slapper jag taget, du glommer mig, och jag aldrig dig.

Det brusar och trycker i oronen, under vatten och hela varlden ser helt annorlunda ut. Ingenting ar som det jag flytt fran. Det forutsagbara ar ju sa bra ibland. Man vet vad man ska forvanta sig och vad som kommer handa, och man kan forbereda sig redan i forvag, inte bygga upp nagot hopp eller fantisera ihop nagot slut som vore fint. Sagan skriver sig aldrig. Ibland ar manniskor sa forutsagbara att jag kommer pa mig sjalv med att blockera ut delar av vad de ar redan fran borjan. Sen slapper jag langsamt in vad jag redan visste och sa forsvinner de bland vagorna medan solen fargar hela varlden orange.

Jag blundar, trycker fingrarna over ogonen, tills allting bloder ivag och min varld ar bla istallet.

Jag tanker pa hur jag, valjer kanske, att lita pa manniskor i skikt. Hur jag ofta inte vet vem jag ska vanda mig till med vad for att jag inte tycker om att ge nagon alla mina hemligheter, allt det som gor mig till just mig. Da ar det nastan skont nar tiden rinner ut och inga val kravs. Allting suddas ut igen och det spelar ingen roll vad jag ger och inte ger. Syret tar slut och det finns inga fler ord.

Dag ett utan exams. E ska hamta en uppsats pa campus och vi ska in till stan for att kopa fodelsedagspresent och avskedspresent. Leaving drinks for J ikvall pa en lokal pub och middag med en van i morgon kvall efter en voluntarinsats under dagen da vi ska hjalpa till att stada upp en strand. Det ar svart att forsta att vi ar klara for det har aret nu, med uni. Det kommer ta manga dagar for det att sjunka in.

Ett exam kvar, en modul, 30 credits. The law of torts.