Ibland ar det jattesvart att satta ord pa saker som kanns bra. Det ar svart att hitta ord och meningar, formuleringar och rader, som svart pa vitt malar i farger och ljud, hur fantastiskt nagot, eller nagon ar. I min blogg blir det darfor ofta tystnad, just nar jag mar bra. Andra ganger dock, sa kan nagot gora sa ont att man inte orkar finna ord for just de sakerna. Det ligger en gra dimma over hela varlden, och det som borjade som en spricka langt, langt inne sprider sig och tillslut ar hela kroppen trasig. Kanske kanns det lattare att vara tyst, som att sa lange det inte finns ord som beskriver problemet sa finns det inte?

Jag lar mig langsamt att inte anta. Att inte anta att bara for att jag kanner mig lojlig sa kommer du tycka detsamma. Att inte anta att det ar fel att vara radd. Att inte anta att du inte skulle gora allt i din makt for att gora precis vad jag vill och behover att du ska gora.

Tyvarr har det kanske krockat med vad jag langsamt lart mig fran andra. Jag blev besviken, kanske lika besviken pa dig, som du blev pa mig. Det gar over saklart, och vi provar oss fram. Ingenting gar ratt forsta gangen. Men jag kommer aldrig lata nagon krava en definition av mig, pa det som vi sjalva valt att halla sa heligt, att vi inte vill begransa det med en fast forklaring.

Det har varit en kall och regnig forsta vecka tillbaka i London. Men dock med tacksamt fa lectures och tutorials. Jag och Maja trotsade vind, regn och hunger i torsdags och akte ut till IKEA i Croydon for kottbullemiddag och vad som var planerat som matt-kop. Nagon matta kom jag inte hem med, men en filt och ramar fick det bli. Mattan far vanta tva veckor till, da jag tanker lata Cajsa vara smakrad (och mojligtvis barhjalp, lets be honest here) nar hon kommer och halsar pa. Samma morgon fick jag ocksa min nya telefon levererad. Det kanns konstigt att inte langre slapa pa Charlie (min HTC G1) utan istallet pa Elton (ja, alltsa, nagon fullstandig namnceremoni har inte arrangerats an sa detta kan komma att andras men baserat pa ett inside joke sa ar den nya HTC Desire-telefonen dopt efter en sydafrikansk man som jobbar pa en irlansk pub i Tyskland). Jag tror och hoppas att jag vanjer mig. Det ar forvanansvart stor skillnad pa Android 1.6 (!) och 2.1 - och da har jag anda inte uppdaterat till 2.2 an!

Om nagon fortfarande ar vaken efter tekniskttelefonsnack, sa fick jag aran att ga pa inspelningen av Children In Need-specialen av Strictly Come Dancing i fredags, pa BBC har i London. Det var Harry Judd fran McFly som skulle dansa och upplagget var McFly vs The Saturdays. Tavlingen sands pa fredag har i England, och jag far naturligtvis inte tala om vem som vann men det var en superlyckad kvall. BBC var jatteduktiga och holl ihop organisationen mycket val - inte alls lika trassligt som jag varit med om pa andra inspelningar.

Nu ska jag krypa ner i sangen med ett glas mjolk och kakor och titta pa Where The Wild Things Are, en underbar, underbar film. En film som jag aldrig kommer lata mig tanka pa manniskor jag inte tycker om, utan pa dig, och hur nar andra tror att du ar destruktiv, sa vet jag, i mitt hjarta att du bygger - starkt, varmt, tryggt och hogt. Hogst i varlden.