Urgh, lite frustrerad nu. Bara lite. Eller mycket. Allt är relativt damn it.

Coming clean I guess; flyttar till Newcastle nästa vecka. Japp. That's right. Ett galet rekryteringsföretag jagade rätt på mig åt Procter & Gamble och efter att ha testat mina analys-skills, matte-skills och läsförståelse-skills så var de redo för att testa mina people- and lets face it, general "I win at life" schills. Så nu är jag anställd som deras Customer care line advisor. Grattis dem! Mohahaha.

Nej men om vi ska vara seriösa här för en sekund eller två (vilket är ganska vilseledande för när är jag inte seriös i min blogg?) så är detta ganska skrämmande, spännande och ofattbart på samma gång. Finns inte sådär otroligt mycket värt att släpa med mig. Det blir kläder för säsongen (mamma får flyga över resten later) och allt som är McFly-relaterat hemma hos mig. Det blir ganska mycket saker i och för sig.

Har velat att allt ska falla på plats och har väl kanske lärt mig att ingenting faller och man inte puttar lite först. Kanske använder lite extra våld till och med. Tid verkar vara problemet nu, och det faktum att ingenting går i takt... i alla fall inte i samma takt. Min tid består av band av sol och mörker och dag och natt som drar åt olika håll, snabbt och långsamt tills dagarna trasslar in sig i nätterna. Halva jag halkar efter, för att sortera stjärnorna från solreflexerna medan andra halvan springer i förväg stirrandes blind på den där månen som jag delat med dig.

Mer splittrad än så här har jag aldrig varit förut. På väg bort, men till...

McFly igen (och igen) kommer bli underbart though. Nya albumet är läskigt bra och kommer vara så otroligt immense live! Hela albumet är som en explosion av allt bra som finns i världen på samma gång. Deluxe-versionen i September kommer äga allt annat som någonsin släppts. Jag är helt seriös.

Bring on tomorrow.