Det är jullov. Jag kan knappt fatta det (kanske för att jag har lika mycket skolböcker liggandes i högar här hemma som vanligt, om inte fler) och det känns otroligt overkligt. Nu låter det kanske som att jag aldrig haft jullov förut men det har jag ju förstås. Jag hade jullov för exakt ett år sedan senast för att vara exakt och aningen cheeky.

Ändå känns det som om det var så otroligt mycket längre sen och som vanligt anklagar jag IB. Japp... det är without a doubt IB's fel att jag känner mig alldeles vilsen och förvirrad inför hur man spenderar ledigheter som denna. En helg klarar jag av att spendera, jag klarar t.o.m av att spendera en ledig helg på bästa sätt om jag får säga det själv men vad ska man göra med två, hela, lediga veckor? Jag har ingen aning. Även om man åker bort lite hit och dit över jul så känns det ändå som om jag sitter fastfrusen i en snödriva någonstans och stirrar på precis ingenting, med huvudet så tomt att man lätt skulle kunna fylla det med krokar av frigolit utan några som helst problem... inte skulle jag märka något heller.

Jag har haft jullov i en och en halv dag och vad har jag gjort? Jag har lekt med photoshop/GIMP och jag har samlat ihop min smutstvätt. Låter det inte så illa? Samlat ihop smutstvätten sa jag, inte tvättat den eller ens lämnat den i tvättstugan!

Det har snöat lite också och jag såg en pappa på cykel bli på gränsen till överkörd av en buss i full fart i rondellen vid Årby. Jag vet att det var en pappa och inte bara någon illa klädd, fånig medelålders man i blå cykelhjälm i allmänhet eftersom han hade liten dotter på rosa cykel i hälarna... Jag svor åt bussen för att den inte stannade vid övergångsstället och sen hånskrattade jag lite åt pappan och tänkte att han var bra dum i huvudet som cyklar i december. Sen såg jag pappan, framör mig, bli överkörd av den där bussen i slow motion liksom... precis som när jag tidiga mornar står på perrongen och ser mig själv lugnt gå fram och ställa mig på spåret när tåget kommer... det gör jag ju förstås inte och pappan blev aldrig påkörd av bussen men det kändes verkligt. Precis som när jag står där och väntar på tåget.

Jag har kommit fram till att Sonny (vår rektor) och Tom i McFly skulle tycka rätt bra om varandra. Båda verkar lika fascinerade av rymden och skulle mer än gärna följa med utomjordingarna tillbaka till rymden när de en vacker dag (eller vad vet jag, det kanske regnar) invaderar. Jag undrar om de firar jul på mars...? Jag lovar att Sonny sitter i sin snödriva och undrar detsamma.

Snart är det jul och i min snödriva är det inte överdrivet mycket julstämning och ingen är överdrivet exalterad. Bara så ni vet. Det serveras inte ens glögg. Ny idé, man skulle kunna fylla mitt tomma huvud med julgranskulor!?